JDB stories! :)

Jag såg att det var min gamla pojkvän Emil. Han som hade slagit mig och varit så otroligt elak mot mig när vi hade varit tillsammans. Vi hade varit ihop i 4 månader, jag hade inte vågat göra slut.
“Justin, could you go to my room please?” frågade jag Justin, som satt där utan att fatta någonting.
“Han går ingen jävla stans!” röt Emil.
Justin satte sig blixtstilla i stolen igen, han hade antagligen förstått ungefär vad han menade.
“Emil, vad vill du mig? Vi har vart ifrån varandra i nästan ett år!” skrek jag åt honom. Innerst inne var jag rädd, rädd för vad han kunde göra med mig, med Justin, han var trots allt ett år äldre än honom också, och bra mycket större.
“Jag ska ha tillbaka dig,” sa han och gick sakta emot mig.
Jag backade, “Gå härifrån, jag vill inte ha dig, jag har adrig velat ha dig.”
Justin reste sig upp, “What are you talking about? What are you saying to my girlfriend?” frågade han och gick emot honom och såg sur ut.
“Håll käften din jävla mes, kan du inte svenska eller!?” sa Emil till honom och puttade till honom.
Justin tittade chockat på mig, “I don’t understand!”
“He’s my ex, we broke up like a year ago, he hit me,” viskade jag till honom.
“You get the hell away from my girl!” röt Justin till Emil och gick emot honom och puttade honom bakom.
“Ta det lugnt din jävla bög!” sa Emil.
“If you haven’t understand that yet, I don’t speak Swedish, and if you don’t get out here right now, I’m calling the police!” sa Justin hotfullt.
“Du är ju för fan helt dum i huvudet!” sa Emil.
“Emil kan du bara gå!?” skrek jag och grät.
“Glöm att jag går, jag ska ha tillbaka dig, vare sig du vill eller inte, den där jäveln ska inte få dig!” sa han.
Han gick emot mig och tog handen på mig rumpa. “Släpp mig!” skrek jag. Han fortsatte.
“Justin ring 112!” skrek jag. Jag hade panik. “112!” skrek jag, på svenska.
“Get off her!” sa Justin och knuffade bort Emil, han tog tag i honom och puttade honom hårt, mot ytterdörren, han kämpade för att få ut honom. Tillslut, efter mycket våld, fick han ut honom och låste ytterdörren. Emil bankade hårt på dörren, “akta er, jag slår in dörrjäveln!”
Jag grinade hysteriskt, “Justin ring polisen för fan!” skrek jag, jag fattade inte själv att jag pratade på svenska, jag var för rädd.
“Justin, vad väntar du på? Ring då, han kommer ju för fan banka in skiten!” jag bankade på honom och grät.
Han höll om mig, “Chelsea, I don’t understand you,” sa han.
Jag stannade upp ur gråten, fan också, tänkte jag, jag hade pratat på svenska, så jävla typiskt, “I’m sorry,” jag började gråta igen. Jag satt mig på golvet, Justin också, Emil stod och skrek utanför.
“Just call 112, the police, he will get in here,” sa jag.
Justin bara nickade och slog numret. Han pratade i 2 minuter.

“We should go out to the balcony, so we can see when they’re coming,” sa han sedan och tog min hand, vi gick ut på balkongen, där var vi säkra kändes det som.
Han höll om mig hårt, “Why did he hit you?” frågade han.
“I broke up,” sa jag och tittade ner i golvet, “I broke up after one month, but he made me stay for one more month, I didn’t have the guts to go, I know what he could do…”
“But why didn’t you tell the police?” frågade han.
“I don’t know, I haven’t told anyone yet…”

Vi såg två poliser springa över gården, jag reste mig upp, “Han är i trappen!” skrek jag, “2891 är koden!”
“Vi kommer!”
Vi satt kvar på balkongen, jag lutade mig mot Justins axel, jag hackade tänder.
“Are you freezing honey?” frågade han. Jag nickade. Han började ta av sin tjocktröja, och hängde den över mig.
“Thank you.”

Det ringde på dörren, “No, don’t go!” sa jag, “It could be him!”
“No, Chelsea, it’s the police, I promise,” sa han och reste sig upp.
“Don’t go!” ropade jag.
Han sträckte ut sin hand mot min, “Come with me, it’s safe,” sa han.
Jag snyftade lite och reste mig upp, vi gick mot dörren.
Vi tittade ut genom nyckelhålet, och såg…