JDB stories! :)

Här har niiiii!! :) Jag älskar när ni lämnar kommentarer, och kollar in på bloggen ofta, och det är jätteroligt när ni kommer med förslag, jag ser alla förslag, och kommer använda de i kommande delar, där de passar in! KRAM:)



Justins synvinkel

She pushed me away and ran over to a dustbin, she threw up. I rushed towards her, “Oh Chelsea, honey,” I said to her and took her hair away from her face.
“I’m sorry,” she said.
“It’s okay, don’t apologize,” I said. She throw up once more, then she sat down on the ground, I sat down beside her.
I stroke her back, “It’s okay.”
We sat down in silence for a while.

“Wait here, I’ll be back in one minute, I’ll go get some water,” I said and ran to a small store and bought two bottles of water.
“Here you are,” I said and gave her one.
“Thanks,” she said and rinsed her mouth.
“How do you feel?” I asked when she got back.
“Better, actually,” she said.
I smiled, “That’s good,” I looked at her, “do you think that you have some kind of stomach flu or something?”
“Nah, I think it’s both because I fainted this morning, and all the drama…” she said and looked down.
“Yeah, let’s hope you’re not sick,” I said and put my arm around her.
“Wanna go home?” I asked her.
“Yeah, sure…” she answered.
“Alright, I’ll call a cab.”

Chelseas synvinkel

Jag satt ner mot betongväggen, Justin ringde en taxi. Jag skämdes fortfarande för att jag hade spytt, framför Justin.
Jag mådde i alla fall bättre, de andra gångerna jag svimmat, på grund av lika töntiga saker som lite blod, så hade jag också mått illa, så jag var nog inte sjuk. Jag visste det. Däremot var jag otroligt hungrig, och lite besviken över att jag inte hade kunnat köpa något som jag behövde inför resan.
Justin kom tillbaka, “They’re coming to the plaza soon,” sa han.
“Okay,” svarade jag och reste mig upp, Justin hjälpte mig.
Vi gick mot torget, jag mådde helt plötsligt jättebra, det kändes som att allt var som vanligt igen…
Taxin kom och vi hoppade in.
Jag och Justin satt i baksätet, det var en lite äldre chaufför, som inte visste vem Justin var, det var skönt.
Jag satt och funderade på ifall vi hade något att äta hemma.
“What are you thinking of?” frågade Justin och flinade.
“Emm, nothing, I’m just hungry,” sa jag och skrattade lite.
“Me too!” sa han och lutade sig fram emot taxichauffören, “can you pull over at McDonalds?”
Yes! Tänkte jag, äntligen skulle jag få mat.

Han körde in i drive in kön, och jag beställde en naggets meny, och Justin en Big Mac meny. Vi tog också en varsin McFlurry.
“Justin Bieber!?!?” utbrast tjejen som gav oss maten i luckan, “emm, yes,” sa Justin och tittade fram bakom chauffören.
Hon skrek och gapade, jag kopplade bort det från min hjärna och tittade bara ut genom fönstret, Justin skrev autografer genom rutan.
“It’s on the house, you don’t have to pay,” sa tjejen sen.
“Thank you very much,” sa Justin, och vi rullade vidare hemåt.

Vi gick ut ur bilen, min glass höll på att smälta, jag och Justin kollade på varandra och skrattade, vi började äta våra glassar innan maten.
“Mm, that’s tasty,” sa han.
“Yes sir,” sa jag och skrattade.

Helt plötsligt öppnades ytterdörren när vi satt och åt.
“HELVETE!” utbrast jag när jag såg vem som kom…