Chelseas Första Kärlek, del 21
Bara för att ni är så gulliga så får ni en del idag! :D Det är förresten jätteroligt när ni kommenterar delarna! Ni får jättegärna ge förslag på vad ni vill ska hända också! KRAM
“You never said when we’re leaving?” sa jag sedan och log.
“Oh, sorry,” sa han, “well, we’re leaving tommorow night, at 9 pm.”
“Alright, sounds good!” sa jag och kramade honom, “What should we do today?” frågade jag, jag vet inte var jag fått min energi ifrån, men Justin var väl antagligen allt som behövdes.
“I don’t know, what’s there to do here?” sa han och strök handen genom mitt hår.
“Emm, I could use some new clothes if I’m coming with you on tour,” sa jag och log förväntansfullt.
“Yes, let’s go check out some stores then,” sa han och pussade mig på pannan.
“Great!” sa jag och ställde mig upp, “I’ll take a shower.”
“Alright,” sa han och log. Han tittade sig omkring i rummet.
“And yes, I have an xbox,” sa jag och pekade på mitt tv-skåp.
Han sken upp och nickade. Jag gick och tog en dusch, jag tog på en ansiktsmask och rakade benen. Såklart råkade jag skära mig på vristen. “Helvete!” skrek jag högt. Mamma och pappa hade gått och jobbat, så det var väl bara Justin som var här.
Blodet rann, och det ville inte sluta, typiskt att jag skar mig just på vristen, där det typ aldrig slutar blöda…
“Fan alltså,” halvskrek jag för mig själv. Vi hade bara ljusa handdukar som skulle bli förstörda om det kom blod på de, så jag ville inte torka med den. Jag fick helt enkelt ropa på Justin, jag slängde på mig trosor och en t-shirt lite snabbt så att han inte skulle bli shockad när han kom in…
“JUSTIN!” ropade jag. Jag satt på badkarskanten och blodet rann. Jag kände att jag började bli lite snurrig, jag hade svårt för blod.
“What’s up?” ropade han tillbaka, jag hörde att han var på väg.
“Come quick,” sa jag för mig själv. Jag blev mer och mer snurrig.
Han kom in i badrummet, “Chelsea what happened!?” frågade han shockat.
“I was shaving my legs,” sa jag. Det började snurra mer och jag lutade huvudet neråt.
“Hey Chels? What…?” hörde jag honom säga, sen blev det svart.
Justins synvinkel
She was on her way to fall down in the bath tub, I hurried to catch her in my arms. Her ankle was bleeding pretty much. I grabbed a tissue from a shelf and put on her ankle. I layed her down on the bathroom floor with her haid in my lap.
“Chelsea, wake up,” I said to her. I got a flashback, from about 3 months ago after the concert, when she passed out too.
“Chelsea?” I wispered. Nothing. She finally opened her eyes after 30 very long seconds.
“Did I faint? Again?” she said.
“Yeah,” I answered and stroke her forehead, “How do you feel?”
“I’m okay, I guess,” she said.
“Good, we might take it easy today, just stay home?” I asked her.
“No, we’ll do something, I’ll be fine,” she said.
“But you just passed out Chelsea, you should rest,” I tried to convince her, she shouldn’t really be up and running right after she has passed out.
“I know, but I don’t want to, I want to go to the city with you today,” she said and smiled.
“Well, you will have to tell me if you don’t feel good, tell me right away, promise?” I told her.
“I promise.”
I went to get her a band-aid, her ankle wasn’t bleeding that much anymore. I put it on the wound and helped her stand up. We went to her room.
“Could I shower now?” I asked.
“Yes, do that,” she answered.
Chelseas synvinkel
Han gick in i duschen. Typiskt att jag skulle tuppa av av ett litet skärsår. Nu mådde jag lite illa, som jag har gjort de andra gångerna jag svimmat också. Typiskt mig.
Jag kom på att jag kanske skulle berätta för mina kompisar varför jag inte varit mig själv den senaste tiden, varför jag kommer vara ledig i 3 veckor, och att jag hittat en pojkvän.
Jag tog fram min dator, och loggade in på Facebook, jag hade inte vart inne på flera månader. Jag skrev på min status: ‘Många har undrat varför jag inte har varit mig själv den senaste tiden. Jag har inte mått bra, och det har tyvärr gjort att jag inte har kunnat vara mig själv. Jag har nu kommit ur den onda cirkeln, och det är pga att en person som jag älskar otroligt mycket har kommit tillbaka till mitt liv igen. Jag kommer att resa bort med den personen i 3 veckor från imorgon. Det här är vad jag vill dela med alla, medan endast mina närmsta kompisar kommer att få veta ALLT. Jag vill att ni ska veta att jag är otroligt ledsen för att jag har oroat er, och inte vart mig själv. Men ni ska få en förklaring, ni som känner er träffade av det här, får gärna höra av er. Kram’
Det var den längsta statusen jag någonsin skrivit, men jag hoppades att jag skulle kunna reda ut allt med mina vänner nu. Jag stängde igen datorn och klädde på mig. Jag tog svarta jeans, svart linne och en lila Adidas tröja, som såklart skulle matchas med mina lila Converse.
Justin kom ut ur duschen, “Hi, how are feeling?”
“Great,” ljög jag. Jag var fortfarande lite illamående, och samtidigt nervös över vad alla som läst min status skulle tro och säga.
“That’s good,” sa han och satt sig bredvid mig i sängen.
“You never said when we’re leaving?” sa jag sedan och log.
“Oh, sorry,” sa han, “well, we’re leaving tommorow night, at 9 pm.”
“Alright, sounds good!” sa jag och kramade honom, “What should we do today?” frågade jag, jag vet inte var jag fått min energi ifrån, men Justin var väl antagligen allt som behövdes.
“I don’t know, what’s there to do here?” sa han och strök handen genom mitt hår.
“Emm, I could use some new clothes if I’m coming with you on tour,” sa jag och log förväntansfullt.
“Yes, let’s go check out some stores then,” sa han och pussade mig på pannan.
“Great!” sa jag och ställde mig upp, “I’ll take a shower.”
“Alright,” sa han och log. Han tittade sig omkring i rummet.
“And yes, I have an xbox,” sa jag och pekade på mitt tv-skåp.
Han sken upp och nickade. Jag gick och tog en dusch, jag tog på en ansiktsmask och rakade benen. Såklart råkade jag skära mig på vristen. “Helvete!” skrek jag högt. Mamma och pappa hade gått och jobbat, så det var väl bara Justin som var här.
Blodet rann, och det ville inte sluta, typiskt att jag skar mig just på vristen, där det typ aldrig slutar blöda…
“Fan alltså,” halvskrek jag för mig själv. Vi hade bara ljusa handdukar som skulle bli förstörda om det kom blod på de, så jag ville inte torka med den. Jag fick helt enkelt ropa på Justin, jag slängde på mig trosor och en t-shirt lite snabbt så att han inte skulle bli shockad när han kom in…
“JUSTIN!” ropade jag. Jag satt på badkarskanten och blodet rann. Jag kände att jag började bli lite snurrig, jag hade svårt för blod.
“What’s up?” ropade han tillbaka, jag hörde att han var på väg.
“Come quick,” sa jag för mig själv. Jag blev mer och mer snurrig.
Han kom in i badrummet, “Chelsea what happened!?” frågade han shockat.
“I was shaving my legs,” sa jag. Det började snurra mer och jag lutade huvudet neråt.
“Hey Chels? What…?” hörde jag honom säga, sen blev det svart.
Justins synvinkel
She was on her way to fall down in the bath tub, I hurried to catch her in my arms. Her ankle was bleeding pretty much. I grabbed a tissue from a shelf and put on her ankle. I layed her down on the bathroom floor with her haid in my lap.
“Chelsea, wake up,” I said to her. I got a flashback, from about 3 months ago after the concert, when she passed out too.
“Chelsea?” I wispered. Nothing. She finally opened her eyes after 30 very long seconds.
“Did I faint? Again?” she said.
“Yeah,” I answered and stroke her forehead, “How do you feel?”
“I’m okay, I guess,” she said.
“Good, we might take it easy today, just stay home?” I asked her.
“No, we’ll do something, I’ll be fine,” she said.
“But you just passed out Chelsea, you should rest,” I tried to convince her, she shouldn’t really be up and running right after she has passed out.
“I know, but I don’t want to, I want to go to the city with you today,” she said and smiled.
“Well, you will have to tell me if you don’t feel good, tell me right away, promise?” I told her.
“I promise.”
I went to get her a band-aid, her ankle wasn’t bleeding that much anymore. I put it on the wound and helped her stand up. We went to her room.
“Could I shower now?” I asked.
“Yes, do that,” she answered.
Chelseas synvinkel
Han gick in i duschen. Typiskt att jag skulle tuppa av av ett litet skärsår. Nu mådde jag lite illa, som jag har gjort de andra gångerna jag svimmat också. Typiskt mig.
Jag kom på att jag kanske skulle berätta för mina kompisar varför jag inte varit mig själv den senaste tiden, varför jag kommer vara ledig i 3 veckor, och att jag hittat en pojkvän.
Jag tog fram min dator, och loggade in på Facebook, jag hade inte vart inne på flera månader. Jag skrev på min status: ‘Många har undrat varför jag inte har varit mig själv den senaste tiden. Jag har inte mått bra, och det har tyvärr gjort att jag inte har kunnat vara mig själv. Jag har nu kommit ur den onda cirkeln, och det är pga att en person som jag älskar otroligt mycket har kommit tillbaka till mitt liv igen. Jag kommer att resa bort med den personen i 3 veckor från imorgon. Det här är vad jag vill dela med alla, medan endast mina närmsta kompisar kommer att få veta ALLT. Jag vill att ni ska veta att jag är otroligt ledsen för att jag har oroat er, och inte vart mig själv. Men ni ska få en förklaring, ni som känner er träffade av det här, får gärna höra av er. Kram’
Det var den längsta statusen jag någonsin skrivit, men jag hoppades att jag skulle kunna reda ut allt med mina vänner nu. Jag stängde igen datorn och klädde på mig. Jag tog svarta jeans, svart linne och en lila Adidas tröja, som såklart skulle matchas med mina lila Converse.
Justin kom ut ur duschen, “Hi, how are feeling?”
“Great,” ljög jag. Jag var fortfarande lite illamående, och samtidigt nervös över vad alla som läst min status skulle tro och säga.
“That’s good,” sa han och satt sig bredvid mig i sängen.
Kommentarer
Postat av: Emma
MEER om jag inte har sagt det så AS BRA !!!<3
Trackback
