JDB stories! :)

Det ringde i Justins telefon och han svarade.
“Hello? Yes ofcourse,” sa han och gav telefonen till mig, “it’s your mum.”
“Hej mamma,” sa jag, “Ja min fot har ingen spricka, den är väl bara stukad eller något, jag kan gå på den helt utan kryckor, jag haltar bara lite, okej, jag kommer ut om 10 minuter då, puss.”

“They will be here in 10 minutes, so I will leave soon,” sa jag och kollade på honom, han log.
“I’ve had a really great time with you, and I really hope that we can meet again this week.”
“Me too, thank you so much!” vi kramades en lång stund, och när jag skulle gå följde han med mig ut.
“There they are,” sa jag och pekade på vår bil som kom körandes mot hotellet.
“Okay, can I say hello to them?” frågade han.
“Yes, ofcourse,” de körde in framför oss och stannade, mamma och pappa hoppade ur bilen båda två.
“Hej gumman!” sa mamma och kramade om mig, sen fick jag en kram av pappa som sa “Tjena Chelsea.”
“This is Justin,” sa jag och föste fram honom närmre mamma och pappa.
“Hello,” mamma och pappa skakade hand med honom och log.
“Thank you so much for taking care of our girl, we really appriciate it,” sa pappa till honom.
“Well, we had a blast, so thanks for letting me,” svarade Justin och log.
“I guess we should get going now,” sa jag och tittade på honom, mamma och pappa gick in i bilen så länge, de vinkade till Justin, och han vinkade tillbaka.
“I will miss you,” sa jag till honom och kände att mina ögon blev fuktigare och fuktigare. Han kramade om mig hårt.
“I will miss you too, but I promise that we will meet this week, don’t worry,” sa han.
“Okay, I really hope so, thank you for everything,” jag kände att jag fällde en tår.
“No, honey, don’t you cry,” sa han och såg sorgsen ut, han torkade min tår från kinden.
“I’m sorry,” sa jag och snyftade lite.
“Don’t apologize,” han strök med handen över min kind igen, “Do you have any phone number that I can reach you on, just in case you wont call me,” sa han och blinkade med ena ögat.
“Yes ofcourse,” jag snodde hans telefon ur hans ficka och skrev in det.
“Thanks, I will see you later this week then,” sa han och gav mig en puss på kinden.
“Bye,” sa jag och gick in i bilen, jag tittade bakåt och såg att han stod kvar och tittade, jag vinkade och han vinkade tillbaka.
Jag satte mig i bilen, och vi började åka. Jag somnade nästan direkt.

När vi kommit hem gick jag till mitt rum och la mig på sängen, jag frågade mamma om vi hade någon gammal mobil som jag kunde låna tills min är lagad, vi rotade fram en gammal Nokia. Jag bytte ut simkortet och skrev ett sms: Hi Justin, I am home now. I want to thank you so much for this time with you, you will never understand how much it meant to me. I can catch up with you at anytime, anyday, so just give me a call. Xoxo Chelsea.

Jag gick och åt middag med mamma och pappa, och vi pratade om helgen, vi snackade i nästan 1 timme. Jag gick in i mitt rum igen när jag var klar och tittade på min “nya” mobil. Han hade svarat, jag kände att mitt hjärta började slå snabbare och jag kunde inte låta bli att le när jag läste: Hi Chels, I’m glad to hear that u got home alright. Can I call u 2morrow and decide when to meet again?:) Love, Justin.

Jag svarade: Sounds great, can’t wait :) xoxo.