JDB stories! :)

Jag började spela Lady Gagas ‘Bad Romance’, fast i en egen, långsam version.
Eftersom jag inte hade någon annan som sjöng, så gjorde jag det själv.
“I want you love and I want your revenge, you and me could write a bad romance…” sjöng jag.
När låten var slut tittade jag upp, och såg till min förvåning att Justin hade satt sig upp, och kollade på mig.
Jag blev röd om kinderna när jag insåg att han hade lyssnat när jag spelat, och inte minst när jag sjungit. Han hade aldrig hört mig förut, och jag hade antagligen skämt ut mig…
Jag undrade vad han skulle säga, men han satt bara där och tittade på mig…

---

Tillslut öppnade han munnen, “Why haven’t you told me?”
“Told you what?” sa jag och tittade ner i golvet.
“That you can sing, and play the guitar,” sa han.
“I can’t,” sa jag, men jag kunde ändå inte låta bli att le lite, han tyckte att jag kunde sjunga!
“Yes you can, I heard you, it was amazing Chels!” sa han och log.
“Thanks,” sa jag bara och rodnade lite.
“Sing one more song,” sa Justin.
Jag skakade på huvudet och rodnade igen.
“”We’ll sing together then, please?” bad han.
“Alright,” sa jag, “baby?”
“Yeah, sounds great, do you know the chords?” frågade han.
“Nah,” sa jag.
“C, Am, F, G, can you do that?” sa han och log.
Jag provade att spela det, och det lät bra.
Han log, jag började spela introt och vi satt där och sjöng tillsammans. Scooter kom in genom dörren, men vi brydde oss inte. Han stod och tittade på oss i dörröppningen, han såg förvånad ut.
När låten var slut började han applådera.
“Chelsea, you’re a singer!” sa han.
“Not really,” sa jag och skrattade lite.
“But you’re great, you should do a song together,” sa han.
Jag skrattade bara till svar, han kunde ju inte vara seriös.
“Justin, can I talk to you?” sa han sedan och viftade på honom.
Justin nickade och följde efter honom, “Be right back.”

Jag satt kvar i rummet och tänkte på allt möjligt. Sjöng jag verkligen bra? Kunde jag ha någon slags framtid inom det här? De kan väl inte ha tyckt att jag var så bra? Det tyckte jag ju inte ens själv…
Justin kom tillbaka in i rummet, utan Scooter.
“Chelsea?” sa han och satt sig bredvid mig.
Jag nickade.
“The reason Scooter came here before was to tell me that Jessica is sick, she caught a cold, and has lost her voice,” sa han.
“Oh…” sa jag.
“And when he heard you sing, he got an idea,” sa han.
“Yeah?” sa jag. Vad pratade han om? Jag förstod ingenting.
“So, I was wondering, would you like to sing ‘Overboard’ with me tonight?” frågade han och tittade förväntansfullt in i mina ögon.
“Are you kidding me!?” utbrast jag. Jag skulle aldrig klara det! Jag skulle ju bara skämma ut mig.
“Nah, I want you to,” sa han och log.
“I could never do that, I would just embarras myself, and you,” sa jag. Mitt hjärta slog snabbare än någonsin, jag blev nervös bara av att tänka tanken.
“Chelsea, I’ve heard you, you’re great, and we have time to practise right now,” sa han, “you knwo the lyrics, right?”
Jag skrattade lite, “Yeah, I guess.”
“Come here,” sa han och kramade mig, och gav mig en puss på pannan.

Vi gick till Justins sångcoach och övade i ungefär en halvtimme, mer hann vi inte innan det var dags för Justin att gå upp på scen. Jag hade fått mycket beröm av coachen, men jag var för nervös för att förstå det.
Jag satt med Pattie vid ett bord som tidigare medan Justin var på scen. Man hörde skriken in hit, och det var fullsatt i arenan.
Plötsligt kom Scooter springandes mot mig, “Overboard in 2 minutes!” sa han.
Jag slängde mig upp ut stolen, kollade mig snabbt i spegeln för att se att sminket och kläderna satt på plats, sen följde jag efter Scooter. Vi stod precis bakom scenen och väntade. Blodet pumpade i ådrorna, jag var så nervös att jag knappt förstod vart jag var, eller vad jag skulle göra, men samtidigt var jag glad för att jag skulle få visa vad jag kunde.
Justin sprang av scenen och gick fram till mig, “ready?”
“No,” sa jag och skrattade nervöst, jag följde efter honom. Scooter och alla andra önskade mig lycka till. Vi stod bakom scenen, och Justin berättade för mig vad jag skulle göra. Jag skulle gå ut på scenen och sjunga min vers, om jag var nervös skulle jag försöka låta bli att kolla på hela stora publiken, och bara på de längst fram. Jag skulle gå längst scenen, och i vers två skulle Justin komma ut, och då skulle han leda mig.
Jag nickade.
“It’s your time to shine now, I love you,” sa han och puttade mig mot scenen.
“Love you too,” sa jag och gick ut. Mina ben bar mig knappt, men jag bestämde mig för att jag skulle klara det.
Musiken började, och nu var det dags. Jag tittade ut på publiken, det var ofattbart hur mycket folk det var.
“It feels like we’ve been out at sea, so back and forth…” sjöng jag. Min nervositet försvann helt när jag börjat sjunga. Nu kändes allt bara bra. Publiken hade jublat som ganingar när jag kommit ut på scen, och de sjöng med när jag sjöng. Det kändes underbart.
Jag sjöng min vers och första refrängen själv, och sen kom Justin in.
Vi sjöng färdigt låten, och avslutade det hela med en kyss.

Vi kom backstage, och alla i teamet sprang fram till mig och kramade mig. Som att jag gjort mål i en fotbollsmatch. Jag hade knappt insett själv vad jag nyss hade gjort.
Alla sa till mig hur duktig jag var, och hur stolta de var över mig. Jag började inse vad jag precis hade genomfört, och jag kände mig lite snurrig av alla intryck.
Justin hade en paus på ungefär 15 minuter nu, så han stod och höll om mig en bra stund.
“I have to lay down,” sa jag till Justin.
“Are you dizzy?” frågade han.
“Yeah, a little,” svarade jag.
“Hey guys, move,” sa han och tog ett tag om mig och la mig försiktigt ner på golvet.
Jag andades djupt några gånger.
“How are you Chelsea?” frågade Pattie oroligt.
De andra i teamet ställde sig runt om mig, och Justin stod på knä bredvid mig.
Jag började fnissa lite, “I’m sorry, I just caught up with reality,” sa jag.
Teamet började skratta, och de berömde mig ännu mer, de sa att de inte hade någon aning om att jag hade en sån talang. Det visste inte ens jag själv.
“You’re amazing honey,” sa Justin och log.